Hittade denna artikeln och blev helt kallsvettig, vad är detta för värld som vi låter våra barn leva sig in i...Länk till artikeln har ni HÄR !

--------

Åttaåriga dottern tittar storögt, bedjande på mig:

- Mamma, kan inte jag få en behå?

Jag:

- Nej. Varför skulle du få det?

Dottern uppfodrande:

- Alla i trean har behå! Det är sant. Jag lovar!

De går ju i lågstadiet. Varför skulle de ha brösthållare? Det finns ju inga bröst att hålla. Det är platt. Det är barn vi pratar om.

Jag undersöker dotterns uppgift vidare. Argumentet "alla har det" är ofta lätt att skjuta hål på. Jag frågar runt. Pratar med mammor. Och det skrämmande i den här historien är: Mer än hälften av alla nioåriga tjejer i trean har behå.

- De får sminka sig också! Jo! Det är sant, vittnar dottern några dagar senare, om tjejerna i trean.

Nej. Jag är inte helt blåst. Jag dubbelkollar detta också. Och ja. Flera av tjejer i trean har såväl foundation som mascara, läppglans och rejält med ögonskugga på sig.

- Inte till skolan en vanlig dag, det har vi pratat om, försäkrar en förälder jag pratar med.

Men självklart på skolavslutningar, på helger och när man går på bio. Vi pratar tjejer som varken lärt sig att dividera eller namnen på Hallands åar. Min fråga till Sverige är: Exakt när började vi föräldrar sätta på våra åttaåriga flickor brösthållare till skolan? Och den viktigare följdfrågan: Varför?

Det bubblar inom mig. Och jag manar till aktion: Nu bränner vi alla behåar för barn! Sluta sexualisera våra åttaåringar!

För varför ska småflickor redan innan de fyllt nio ha fullt fokus inte på vad de skriver, säger eller gör. Utan på hur de ser ut. Att de är snygga. Att de en dag kommer att få bröst. Att det på något vis skulle vara det viktigaste. Medan våra flickor lägger sin energi på spegelbilden, står och krånglar på sig en behå i väntan på bröst som inte kommer än på många år. Då är de åttaåriga killarna redan ute i solen sedan länge. De behöver inte kleta på någon perfekt yta. De får vara fullt upptagna med att renodla sina intressen och talanger.

För killarna får vara killar. Det vill säga: bara som de är. Helt foundationfritt.

Grattis killar! Tjejerna däremot är födda in i MissLissibel-eran. MissLissibel för er som ännu inte känner henne är vår nästa superstjärna. En elvaåring från Ödsmål som hittills dragit över 20 miljoner klick på sin egen youtube-kanal. Där recenserar hon nya produkter från ett och samma kosmetikamärke. Dagligen. Pratar om att göra "review": "Den här foundationen gick in väldigt bra i huden" säger Lissibel. Nu suktar fler småflickor, fast yngre, efter att få SIN egen youtubesmink-kanal. Men då pratar vi inte om elvaåringar, utan om åtta-, nioåringar.

MissLissibel är inget enskilt fenomen. MSP, Moviestar Planet, småtjejernas Facebook, vimlar av avatarer där alla är supersminkade med muskorta kjolar. Tioåringar lägger upp bilder av sig själva på Instagram och märker att de får fler likes om de målar på läppglans, plutar med läpparna och hashtaggar #swedishgirl och #teen. Killarna? De lägger upp bilder på när de sparkar boll. Eller badar.

Ungarna speglar oss. Såhär ser vår värld ut. Vi vill bli älskade och få så många likes som möjligt. Men. Åttaåriga flickor har plötsligt inte magiskt fem bh:ar i byrån och massiva mängder smink.

Deras föräldrar säger ja till att köpa. Säger ja till att åttaåriga tjejers första fokus ska vara att jaga den perfekta ytan.